Altanen som står på två meters stolpar i ena änden och på marken i den andra: hur en altan byggs på en tomt som lutar så att däcket i golvnivå hamnar högt över marken vid den lägsta kanten, hur stolparna dimensioneras, stagas och förankras så att altanen inte gungar i sidled, vad plintar på en sluttning ska klara, hur utrymmet under altanen används eller stängs, vad byggreglerna säger om fallhöjd, räcke och lov när altanen är hög, hur en trappa ner läggs i sluttningen och hur alternativet – terrassering i sten med altanen på – jämförs
Uppdaterad 11 september 2026 · Altan Danderyd
Huset står på en kulle, och marken faller två meter från husets baksida till tomtens mitt. En altan i golvnivå står på marken vid huset och på två meter höga stolpar tjugo meter bort – och det är där altaner börjar gunga, luta och kännas osäkra. Höga stolpar kräver stagning, plintar som står stadigt i en sluttning, och ett räcke för fallhöjden; och över en och åtta meter kräver altanen bygglov. Rätt byggd är den ett golv i luften med utsikt; fel byggd är den en gungbräda.
Här går vi igenom stolparna och stagningen, plintarna, utrymmet under, reglerna, trappan och alternativet med terrassering.
Begär kostnadsfri offert →Stolparna och stagningen
Stolpar upp till en meter i 95 x 95 tryckimpregnerat klass A; över en meter i 115 x 115 eller limträ, och över två meter i limträ eller stål. Stolpar på högst två meters avstånd under bärlinorna. Stagningen är det som gör att altanen inte gungar i sidled: diagonala stag i 45 x 120 från stolpens nederdel till bärlinan på grannestolpen, i båda riktningarna, i minst två fack per riktning, bultade med genomgående bult; eller en skiva av plywood på utsidan av stolparna; eller stolpar som är inspända i plinten med en stålsko som tar moment. En altan som gungar när man går på den har stolpar utan stagning, och stagningen kan göras i efterhand.
Plintarna i lutning
På lutande mark står plinten i en grop som är djupare på uppsidan än nedsidan, och den ska gå till frostfritt djup räknat från den lägre marknivån; ett plinthål på en sluttning grävs som ett plant hyllplan i backen innan borrningen. Gjutna plintar med stolpsko, eller markskruv som skruvas i vinkel rätt i lod. Marken på en sluttning är ofta morän med sten eller berg – berget är den bästa grunden och plinten borras och gjuts i det – eller lera som glider; i lera ska plintarna gå djupt och altanen får inte belasta en slänt som kan röra sig. Vatten som rinner i sluttningen leds förbi plintarna med ett dränerande lager. En geoteknisk blick – vad är det för mark, rör den sig, var går vattnet – är värd en timme innan gropen grävs.
Utrymmet under
Under en hög altan finns ett utrymme på två meter: det kan lämnas öppet och luftigt så att marken torkar och ingenting samlas; kläs med en spjälvägg eller liggande panel som döljer stolparna och ger altanen en sockel, med en lucka för åtkomst och luft i spalter; eller byggas till ett förråd med väggar, golv och dörr – vilket gör altanen till en byggnad som räknas mot byggrätten och kräver lov. Marken under täcks med markduk och makadam så att inget växer och fukt inte stiger. En inklädd altan behöver ventilation – spalter i panelen upptill och nedtill – så att träet under torkar; en tät inklädnad utan luft ger röta i bärlinorna på tio år.
Reglerna
Fallhöjden vid den lägsta kanten avgör räcket: över en halv meter nittio centimeter, över tre meter hundratio. En altan som är högre än en och åtta meter över marken vid någon punkt kräver bygglov som tillbyggnad, och en hög altan på en sluttning är ofta det; lovet prövar höjd, placering, avstånd till grannar och insyn – en altan två meter upp ger utsikt över grannens tomt. En altan under en och åtta meter är lovfri om den ligger minst fyra och en halv meter från gränsen. Ett förråd under altanen kräver lov oavsett. Ritningen till lovet visar en sektion genom altanen med marknivåer och höjder, och en fasad mot grannen.
Trappan och terrasseringen
Trappan från en hög altan ner i sluttningen görs som en trappa med vilplan – högst tolv steg i följd, sedan ett plan – med räcke på båda sidor och steg med djup trettio och höjd sjutton centimeter, i trall på vangstycken eller i sten; den följer sluttningen ner till en gång eller en uteplats i marknivå. Alternativet till en hög altan är att terrassera: en stödmur i natursten, betongblock eller L-stöd bygger upp marken vid huset så att altanen blir låg och ligger på fyllningen bakom muren, med trappor i muren; det ger en altan under en och åtta meter utan höga stolpar, ett markplan som går att plantera på, och en mur som tar bort lovfrågan för altanen men som i sig kan kräva lov över en halv meter mot gräns. Terrassering kostar mer i grävning och sten och ger en tomt som är omgjord; höga stolpar kostar mindre och ger utsikt. Valet görs på tomten.
Altan i sluttning
- Över en meter: 115×115 eller limträ, c/c 2 m
- Diagonalstag i två fack per riktning, genomgående bult
- Plint till frostfritt från lägre marknivå, berg bäst
- Under: öppet, spjälvägg med luft, eller förråd med lov
- Över 1,8 m: bygglov med sektion och fasad mot granne
- Trappa med vilplan, eller terrassera med stödmur
Så ser det ut i Danderyd
Villorna i Djursholm, Stocksund och Svalnäs på kullar mot vattnet är där altaner står på två meters stolpar i limträ med diagonalstag och kläs med spjälväggar, ofta med lov för höjden och en sektion mot grannen. Klingsta, Nora och Inverness har sluttningstomter med berg där plintarna borras i berget. Enebyberg och Kevinge har flackare tomter där terrassering med en låg mur ger en låg altan.